spruckna läppar söker tröst

gårdagskvällen och natten spenderades hos petra.
kvällen var fylld av glädje skratt och en gnutta motion.

efter att ha suttit inne och bokstavligen vräkt i oss av petras mamma supergoda guacemole så bestämde vi oss plus katti för att gå ut och bokstavligen låta fettet komma i gung litegrand.

och gick gjorde vi, fort och långt. kände mig för en stund lite hurtig (väääldigt ovanligt)

det borde vi och MAN göra oftare, dvs powerwalka lååånga promenader, sällskapet gör att det känns mycket mycket lättsammare.
jag är nog en periodare i allt, visst kan man komma in i hälsosamma faser, men det är lätt hänt att dom dagarna blir ett minne blott med, haha.

jag sov ganska gott den natten, låg och vred på mig någon timme pga en massa tankar surrar inom mig. fast, vad vore livet utan lite bekymmer alls?
huvudsaken inte allt kommer på en gång >-< style="font-size:180%;">
ikväll fyller farfar år, det innebär god mat och en härlig tårta efteråt.
fast ska jag vara strong att skippa tårtan? ska jag?

JAJAJA.

nu tänker jag gå ut och powewalka en obestämd bit, gunvald får bli mitt sällskap denna gång, och min mp3.